
Bild från London.
Det är inte mycket kvar av det här året och vi väntar på att hälsa
det nya 2013 välkommet och julfirandet sjunger på sista versen.
Det är inte mycket kvar av det här året och vi väntar på att hälsa
det nya 2013 välkommet och julfirandet sjunger på sista versen.
Det har varit en lång julhelg, först i Stockholm med yngste sonen
och alla barnbarnen och sedan här hemma med ungdomarna till
till mellansonen som dog för 6 år sedan.
Det blev 5 dagar i Göteborg hos äldste sonen och barnbarnen. Ett litet
barnbarnbarn fick besök av en riktig tomte.
Det känns lite konstigt att bli titulerad gammel-farmor men det
är roligt med en ny kull barn.
Det känns lite konstigt att bli titulerad gammel-farmor men det
är roligt med en ny kull barn.
Julmat i all ära men juldagens kalkon tar priset. Sonen är en
duktig kock - såsen - mums.
Borta bra men hemma bäst - ordspråket har nog rätt, men lite
blandad kompott är inte så dumt. Nu tar vi det lugnt några dagar
och sen är det dags att vaka in det nya året. Det gör vi med goda
vänner. Vi är fem par som turas om att försöka "överträffa" varandra
med en fin nyårs-supé . Vi bruka skoja om att vi skulle kunna ha
likadan mat var femte år - allt smakar lika gott. Nästa år är det
vår tur och jag kommer inte ihåg vad vi serverade 2008 men
matsedeln ligger i datorn, det blir kanske da capo .
År 2012 är snart slut. Som så många andra tänker jag på året som gått
och vad det nya 2013 har för överraskningar - hoppas fina.
Jag kom att tänka på Susanne Bergstedts dikt som jag tycker mycket om.
Här är några rader - lite fritt tolkat
När nyårsklockor ringer det gamla året ut
då har jag redan tagit en hel del nya beslut -
jag ska inte stressa, jag ska inte vara lat,
utan jag ska motionera och äta mindre mat.
När nyårsklockorna ringer det nya året in
då gläntar jag på dörren med nyfikenhet i sinn.
Jag ser en ny värld öppnas utan måsten och besvär,
jag tittar in och lovar på fullt allvar och svär -
att jag ska fånga dagen som bara dyker upp,
att ta vara på det som kommer i stort men även i smått.
Den underbara kramen av barnen som jag får och
den underbara sången som kommer varje vår.
Jag skall njuta utav vänner och den glädje som de ger,
Jag skall börja dansa och leva lite mer.
Jag skall prova att bara vara och ta emot det som jag får
och jag önskar er alla
duktig kock - såsen - mums.
Borta bra men hemma bäst - ordspråket har nog rätt, men lite
blandad kompott är inte så dumt. Nu tar vi det lugnt några dagar
och sen är det dags att vaka in det nya året. Det gör vi med goda
vänner. Vi är fem par som turas om att försöka "överträffa" varandra
med en fin nyårs-supé . Vi bruka skoja om att vi skulle kunna ha
likadan mat var femte år - allt smakar lika gott. Nästa år är det
vår tur och jag kommer inte ihåg vad vi serverade 2008 men
matsedeln ligger i datorn, det blir kanske da capo .
År 2012 är snart slut. Som så många andra tänker jag på året som gått
och vad det nya 2013 har för överraskningar - hoppas fina.
Jag kom att tänka på Susanne Bergstedts dikt som jag tycker mycket om.
Här är några rader - lite fritt tolkat
När nyårsklockor ringer det gamla året ut
då har jag redan tagit en hel del nya beslut -
jag ska inte stressa, jag ska inte vara lat,
utan jag ska motionera och äta mindre mat.
När nyårsklockorna ringer det nya året in
då gläntar jag på dörren med nyfikenhet i sinn.
Jag ser en ny värld öppnas utan måsten och besvär,
jag tittar in och lovar på fullt allvar och svär -
att jag ska fånga dagen som bara dyker upp,
att ta vara på det som kommer i stort men även i smått.
Den underbara kramen av barnen som jag får och
den underbara sången som kommer varje vår.
Jag skall njuta utav vänner och den glädje som de ger,
Jag skall börja dansa och leva lite mer.
Jag skall prova att bara vara och ta emot det som jag får
och jag önskar er alla