Ljusglimtar i höstmörkret!

Att få gå på fest förgyller
upp tillvaron.
Bilderna är från Maries
(barn till sambon) 55-års-
fest.
Först lite skumpa med
snittar och sen gulasch-
soppa med hembakat
bröd.
Vi var 25 personer och
vad smidigt att gå och
hämta sin

soppa, ta ett vinglas och sätta sig

där det passar.

Hembakade kakor och tårta smakade gott. Det kändes

som jag ätit för flera dagar.

På en klipphäll utanför altanen stod en "spislåda" i gjutjärn

 med vedklampar som brann så fint.

Jag skriver inte så ofta i bloggen men jag läser bloggar ett tag
innan jag går till sängs. Jag är oftast rätt trött så det blir dåligt
med kommentarer. Ska försöka att bättra mig. Jag vet ju hur trevligt
det är att få påhälsningar i bloggen.

Ni som bor i Stockholm eller dess närhet - gå och se

Förklädet på Göta Lejon. Vi tog bussen klockan 10.30 till Stockholm, fikade på

 vårt stamställe Vetekatten, tog en runda på NK (inget köp), åt en god

fisksoppa på bakfickan till

i  Söderhallarna. Jättegott men det sved lite i mitt husmors-hjärta

när vi skulle betala. Tröst - vi äter inte ute så ofta.

Entrébiljetterna till Förklädet hade sambon fått i födelsedagspresent.

 En fin present och

så fick ju jag också vara med.

Vi tog Swebuss tillbaka och var hemma vid niotiden. 

En söndag att minnas i höstmörkret.

På tal om höstmörker - det är ju becksvart ute. Ni har väl reflexer så ni syns?

i mörkret.

Flyktingbarn!

Den här pojken har jag  gått förbi rätt ofta och under flera

år. Idag tittade jag på honom och höll på att säga - "varför

gråter du". Statyn är så levande.  Jag tänkte på alla barn,

som är på flykt. På rapport igår visades hur vuxna och många

barn stod i regnet och trampade i lervälling och i bakgrunden

taggtrådsstängsel.  Regnkappor och filtar hade delats ut.

"Men nu är de slut:" sade en volontär uppgivet.

Pojkens ryggsäck står på trottoaren. Tänker att

alla barn på flykt bär med sig en ryggsäck - kanske 

hela livet.

Detta blev vad jag fastnade för under min promenad idag.

Motiven varierar men ett höstmotiv blev det också idag.

Svampen som växer på en kullfallen trädstam  - den 

kallar jag "färggrann".

Händelser sen sist!

 Hej alla bloggvänner och även ni som tittar in till mig ibland. 

Undrar ni också vart sommaren tog vägen?

Jag sitter och funderar - vad har jag gjort och vad kommer jag

ihåg av det som hänt, sedan jag i juli skrev här på bloggen. 

Jag tittar på mina bilder och plockar fram några, som får bli

  ett "sommarrepotage".

Min kära Polar har inte fått många besök i år. Vi skulle ha

skurat av taket, men det blev 

 svampplockning i stället. Det var roligare.

Smörstekt stolt fjällskivling - det är sånt jag minns - oj vad gott.

 Dans på bryggan - det var några fina dagar och kvällar.

 Kräftkalas - härligt minne!

 Sill och potatis och en liten nubbe. Ett sommarminne.

Vi har förresten fått balkongen inglasad. Det blev några hundralappar

mer i hyra och det är det värt. Vi sitter bland trätopparna och 

ser hur grenarna vajar men vi njuter vår middag och det känns som

om vi sitter ute.

 Det är något visst med landet. Skål för sommaren och tjejgänget.

Ingen sommar utan jordgubbstårta

 Vi har varit i Turkiet en vecka. Ingen rundresa, vi solade

och badade såväl i poolen som i

havet. Det var lite väl varmt - 36 grader - så det var skugga som gällde.

(Jag ska tänka på värmen när jag fryser i vinter.)

 Vad sägs om den här måltiden? Det vattnas i munnen vid tanken. Det var det

det godaste lammkött jag ätit - ett riktig sommarminne.

Den här havsabborren med tillbehör, det var underbart gott.

Den här maten åt vi i Turkiet. Det var två dagar på restaurang, de andra

åt vi så kallat "gående bord". All mat var god, det var bara ibland så

svårt att välja vad man skulle äta.

 Ett sommarminne var även champagnen med frukt. Detta stod på rummet

en dag. En hälsning från direktionen. En överraskning att minnas.

Nu är vi hemma i Sverige igen. Det är höst och äppeldagar på Vallby.

 Det lär finnas över 200 olika sorters äpplen. Har ni tänkt på vad

 äpplen kan dofta gott.

 Äntligen en liten flicka - Ella ska hon heta.

Jag har fyra barnbarnsbarn alla pojkar. Nu kan jag frossa i rosa. 

Ella är precis en månad. Jag fick ett sms när vi var i Turkiet.

Nu fick vi träffa Ella men hon var inte vaken en enda gång

under de tre timmar vi var på besök.

Ja, rosa ska det vara. Grattis till lilla Ella. (Ella hette min mamma,

de gamla namnen är åter moderna)

Badliv och fågelliv!

Kanske kommer värmen om några
veckor och vill jag leka strandliv
och ta ett dopp, ja, då måste jag ha
en ny baddräkt., usch vad jobbigt.

Den baddräktstid nu kommer

när magen är för stor.

Då valkar bara sväller

och celluliter gror.

Generande behåring

lyftes fram i solens ljus.

Nej stunden verkar boring

vi stannar inomhus.

Dessa sanningens ord fann jag här
och jag lånade även bilden.



Jag är nog inte ensam att stå i provhytten och prova baddräkter och än är
den för liten, än är den för stor. Det har inte blivit någon ny baddräkt.
Den gamla går bra att sola sig i - på landet. På tal om sola,

de här andungarna låg och solade sig på en sten i dammen i 

Vasaparken. Mamman simmade och dök stup i ett, hon ville nog

inte vara med på bild.

En liten unge föredrog att simma runt.

Vasaparken är en liten oas. Det var en av de dagarna som det inte

regnade och många familjer hade picknick i gräset. och

jag gick och fotade blomsterrabatterna. Visst är det fina blommor,

men inte som vårblommorna som stod i rabatten förut.

.

Fast jag bor i en storstad så får jag på mina promenader

uppleva lite natur och fågelliv.

Blandad kompott - jordgubbar och barndiabetes!

Jag har en längre tid gått och tittat snett på
datorn. Visst har jag öppnat Facebook ibland
men det är inte mitt forum. Det är sällan jag
skriver något där. Tittar lite vad barnbarnen
skriver och hur vänner ligger vid någon
strand sugande på ett långt sugrör. Ja, det ser
läskande ut. Utanför mitt fönster är det riktigt
blöt, regnet forsar ner. Jag har nyss läst ut

Guillous 4;de bok i serien om 3 bröders liv under 50 år.
Jag tyckte bäst om den första boken Brobyggarna.
Det var fyra tjocka böcker som har tagit drygt en månad
att läsa. Nu skall jag ägna mig ett tag åt bloggen.
 I regel skrivs det mindre i bloggarna på sommaren.
Det finns andra aktiviteter att ägna sig åt. Så även här
men jag måste ju ge något livstecken ifrån mig.

Vi har blivit med inglasad balkong. 250 kronor per månad läggs

på hyran så det gäller att utnyttja balkongen. 

Det har blivit många liter jordgubbar i sommar.
Men ibland har vi blivit lite besvikna.
Gubbarna smakar inte alltid som förr. Det är
väl andra sorter. Hoppas bara att de verkligen
kommer

 från svenska odlingar. Jag läste i tidningen att det fuskas och att

det är bara kartongen som är svensk.

Jag läste en artikel som professor Johnny Ludvigsson vid
Linköpings universitet hade skrivit om att diabetes drabbar många
fler barn än cancer gör.
Han skriver " nyligen hörde jag hur en förening som samlat in
pengar till välgörenhet diskuterat ändamål. Någon föreslog
Barndiabetesfonden, men majoriteten tyckte "de får så mycket," och så
blev det Barncancerfonden. Bra ändamål! Men Barncancerfonden fick
2013--226 miljoner kronor. Barndiabetesfonden fick 8 miljoner.
"Vem accepterar att bli medvetslös med kramper om man råkat att
äta för lite, för maten var inte så god, eller när blodsockret rasar för
att leken råkade vara för aktiv. Även om framtidsutsikterna ljusnat,
så är risken tyvärr inte obetydlig att barn med Typ 1 diabetes
dör alldeles för tidigt."
Min son fick Typ 1 diabetes när han precis fyllt 2 år. Han blev
43 år.
Hoppas att fonden får pengar till sin fortsatta forskning.

Ja, det blev ett blogginlägg som handlar om litet av varje.
Det blev vad jag tänkte just idag.

31 maj.

Följ med på
vår söndags-
promenad.
Kastanjeträdet
står så fint
med sina
vita "ljus".

Här är ett annat kastanjeträd. Man ser oftast inte blommorna för de

sitter så högt ovan marken, men här var ett mindre träd och jag fick 

se hur vackra blommorna är.

Röda blommor på kastanjeträd har jag inte sett förut.


 När vi gick genom Stadsparken såg vi en stor pionbuske i full blom.

 Löjtnantshjärta  har också börjat blomma  här är

en buske med vita blommor. Kanske inte så vanlig.

Som vanligt på våra promenader går vi längs med Svartån.

Vi undrade var änderna tagit vägen. Honorna ligger väl på sina ägg,

som snart skall kläckas men hanarna brukas synas här.

Kajungar, en vacker duva och en sädesärla - det är härligt att

promenera och få se så mycket - alldeles gratis.

Undrar hur alla ledamöter haft det idag. Det såg nästan farligt ut med

polisbilar runt vårt kongresscenter.

Nu är vi snart hemma, och en sista doft av syrenen på vår gård.