Billigare lussekatter i år!

Visst är den vacker saffranskrokusen.

Iran är landet som har de största odlingarna, 93 % av

världsproduktionen

Vilken färgprakt det måste vara när hela fält blommar

 i slutet av september och början av oktober.

 Varje år produceras omkring 300 ton saffran.

Märkena klipps av blomman och torkas försiktigt.

Till ett kilo saffran används cirka 200.000 krokusar.

Det är viktigt  när märkena samlas in att det inte blandas med

de gula stiften eller ståndarsträngen. Kvaliteten blir då mycket sämre.

Saffran är den dyraste kryddan i världen.

2009 kostade saffran 35 kronor för 0,5 gram i våra butiker.

Det hade blivit något fel när blommorna skulle skördas och produktionen

blev inte så stor. 

I år lär saffran kosta 11-14 kronor.

Jag älskar lussekatter. Jag brukar baka till advent och det

har hänt att de tagit slut innan Lucia och jag fått baka igen.

Bilden på lussekatterna har jag lånat, men de ser faktiskt ut som

de jag brukar baka.

Jag skall väl tala om att jag mår mycket bättre. Jag har börjat äta

och det smakar gott, ett kilo har jag gått upp. 15 kilo lättare blev jag

under sjukdomsperioden. Av dem vill jag ta tillbaks 5 kg (många lussekatter)

de andra 10 kilon kan jag vara utan. 

Är det sant att man blir snäll om man äter många pepparkakor?

Önskar er alla en fin weekend.

Blandad kompott!

 

Jag börjar känna mig lite starkare. Igår blev det en timmes promenad.

Jag promenerade längs Svartån, det var sex grader varmt och

riktigt behagligt.

Det ser mysigt ut med husen längs ån. De är sedan sekelskiftet, dock

renoverade och bebodda. Jag skulle inte ha något emot att bo där.

Jag har en ny kamera men är inte nöjd med den. Bilderna blir inte skarpa,

men det är kanske jag som inte ställer in den rätt. Jag måste nog läsa

instruktionerna bättre.

Strax intill oss är ett Servicehus för äldre. Där har inrättats ett

gym med bastu, bassäng och bubbelpool. Vi var där idag och fick instruktion

samt provade alla maskinerna. En del tyckte jag passade mig men några

gillade jag inte. Träna balans och hållning på den här bollen kändes bra.

 

Det kostar 30 kronor att vara på gymmet och allt som där tillhör.

Ingen tidsbeställning bara att gå dit. Jag ska nog prova.

Sambon har bestämt sig, han ska "sätta igång"

Idag har jag stått vid strykbrädan. Jag är ingen vän av strykning

men jag gillar inte skrynkliga klädesplagg och absolut inte skjortor. 

Jag har ett obehagligt minne när jag som 20-åring var på

besök hos min dåvarande fästmans mor. Jag var nog inte den

flicka som hon tänkt att sonen skulle gifta sig med. 

 Det fanns ju fina bondflickor i granngårdarna. Stadsjäntor kunde

inte sköta hushåll, sa hon. Så ville hon se om jag kunde stryka

 skjortor, varvid hon tog fram ett gammalt strykjärn och satte

det på vedspisens platta så det skulle bli varmt.

Jag hade aldrig sett ett sådant strykjärn. Tungt var det och

skjortan blev inte slät. Jag vet inte varför hon tog fram det

här järnet. Det visade sig att det fanns ett elektriskt också.

Med tiden fick farmor se att jag kunde sköta ett hushåll

och tre barnbarn fick hon av mig. I 26 år var hon min

svärmor och vi hade ofta delade åsikter, men vi höll kontakten

även sen sonen och jag gick skilda vägar. Hon var pojkarnas

farmor och det var viktigt att de fick hålla kontakten.

Ja, det här var lite tankar under strykningen idag.

Veckan skenar iväg. Önskar er alla en fin fortsättning

på veckan. Snart dags för fredagsmys.

Fototriss

Fototrissen den här veckan är portar. Vi var i Tunisien och åkte igenom

en liten stad som var berömd för att ha så fina dörrar och portar 

på sina hus. Nedan är två av dem.

Fantasifull port omgiven av klängväxter i blått och rött.

 

Det är en liten dörr i porten. Kan det vara katternas?   

Genom denna port gick jag ut och in i fem år

Nu är jag nyfiken på alla andra portar i fototriss.

Spöke på Drottninggatan och Alla Helgons Dag

Har - eller skall ni fira Halloween? Det är visst en tradition som kommit för att stanna. Jag läste att det var en irländsk sed. Många irländare emigrerade till USA och tog seden med sig. Jag var med om att fira Halloween för cirka 20 år sedan i USA. För barnen var  firandet mycket stort men även vuxna klädde ut sig till spöken - så hemska som möjligt.Jag blev förvånad när jag googlade på Halloween att det fanns så mycket skrivet om detta.  Och många recept fanns på "läskiga kakor". Vad sägs om lite maränger  Barnbarn kommer hit i morgon, jag kanske ska försöka mig på att baka. Det var mycket länge sedan.

Men jag tror inte att Halloween är något som jag kommer att ta till mig.
På wikipedia stod det att det svenska Halloween-firandet kan anses som etablerat i Sverige och vi omsätter cirka en miljard kronor kring detta.

Det är Alla Helgons dag på lördag. Jag har köpt krans och åker till min sons grav i morgon. Han ligger begravd i Ramnäs, det är cirka 4 mil dit.

Det är vackert med alla ljus på kyrkogårdarna i helgen. Det är en vacker sed. Vi har väl alla någon anhörig som har lämnat oss och som i helgen blir särskilt ihågkommen. Vi tänder ett ljus.

På banan igen!

Med ett riktigt tydligt hej hälsar jag alla blogg-vänner. Det är fem månader som jag skrev något här i bloggen. Det har hänt en del sen midsommar, både trevligt och mindre trevligt.
Juli och halva augusti var som sommar-månader ska vara.
Vi hälsade på släkten i Skåne, gjorde ett besök i Riga och var tillsammans med barn och barnbarn några dagar på landet. Det är fullt i stugan, ungdomarna har sina käraste med sig. Jag tycker det är härligt att ha min Polar att dra mig tillbaka när det blir för stökigt. Husvagnen börjar bli gammal och lite fuktskadad, men så länge spis och kylskåp fungerar får den stå där, sen blir det tippen.
Nu kommer det tråkiga: I mitten av augusti kände jag mig så konstig. Jag var trött och hängig och hade svårt att äta, började gå ner i vikt, kom inte ihåg saker och hittade inte ord när jag skulle beskriva något. Balansen var dålig och en dag föll jag framstupa och bröt handen. Samma dag som gipsen togs av, skrev min familjeläkare akutremiss till lasarettet. Proverna han tagit var inte bra och jag lades in för utredning. Det var mycket provtagningar, röntgen, EEG, ja, hela mitt inre blev genomlyst, och till sist ryggmärgsprov, vilket var gräsligt smärtsamt. Svaret på mina problem var neuro- borrelia,  som jag fått genom fästingbet. Jag vet inte när jag blivit stucken då jag inte uppmärksammat några rodnader på kroppen. Att en sådan liten rackare kan ställa

till det så man blir helt utslagen. Enligt läkaren så skulle jag ta det lugnt, det kan ta tid innan jag är helt frisk. Matlusten är lite bättre så nu hoppas jag att vågen ska börja visa uppåt. 14 kg har jag gått ner. När orken kommer tillbaka måste jag köpa några nya klädesplagg, allt i garderoben är för stort.
Nu är det slut på orken - men nu har jag kommit igång med skrivandet och. fortsättning följer.

NU TAR JAG PAUS FRÅN BLOGGANDET!

I morgon är det midsommarafton och för vår del ser det ut som om 

solen behagar titta fram. Tillsammans med goda vänner går vi till

Djäkneberget och tittar på när midsommar-stången reses.

 En kaffekorg har vi med oss men dansa små grodorna har vi

slutat med. Vi går hem till vänner och äter det traditionsenliga
smörgåsbordet.

Midsommar-dagen är vi på landet i min Polar. Stockholmaren med
 familj skall vara i stugan.  Hur många av ungdomarna som dyker upp
 är alltid en överraskning.

Jag önskar er alla en riktigt skön och
avkopplande midsommarhelg.

En riktig midsommar-bil hittade jag
på google. Ni som kör bil i helgen - tänk
på avståndet, kökrockar  är inte roliga.
Ta hand om Er och varandra. 
Jag tar en paus och återkommer
 - när vet jag inte.

Studenten!

Ni kanske tror att jag tagit sommarlov?
Det är långt mellan inläggen, men jag är
inte i toppform precis. Jag har tagit det lugnt
mellan varven av skolavslutningar och
studentexamen. Det har blivit mycket
smörgåstårta, som verkar vara populärt, gott
och bekvämt.

Cup-cake fanns det bland annat på Emmas student-

mottagning. Mycket goda men oj så mäktiga.

De här gjorde Emma klockan nio på kvällen före

examen. Hon tycker det är roligt att baka och dekorera

muffins - att det var i sista minuten verkade inte ha

någon betydelse. Klockan fem skulle hon väckas för att 

klockan sju åka till gemensam champagnefrukost med

klasskompisarna. 

Jag är ingen vän av dessa frukostar. Det är 

inte alla som vet sin begränsning när det

gäller alkohol. Jag har under årens lopp sett

hur dagen har blivit förstörd för att någon

druckit för mycket.

Nu är det visst en "sed" som är här för att 

stanna. Ungdomarna är myndiga så som

förälder har man inget att säga.

Och inte vill någon var glädjedödare en 

sådan här dag. 

Farmor och mormor var glada att se sitt barnbarn jättepigg  - 

 trots 3 timmars sömn.

Vad är det för roligt med det här? 

Att åka runt på flaket, sjunga och skrika ut sin glädje att skolan 

är slut - det är helt i sin ordning.

Men att klä om till sämre kläder och spruta och hälla öl på varandra.

Ursäkta ungdomar - jag har väl inte det riktiga barnasinnet kvar.

Sen måste ungdomarna hämtas för att duscha och klä på sig

examenskläderna

och motta släkt och vänners hyllningar.  

Här inne var det glatt och trevligt. Jag öppnar inte dörren för er.
Det får bli lite privat.

Jag säger grattis till alla som har slutat skolan och får ett väl-behövligt
sommarlov och grattis alla som tagit examen och som nu skall
ut i vuxenvärlden med allt vad det innebär.

Svenska Nationaldagen firas med Stadsmusikkåren

Annandag Pingst var förut en röd dag och 
vi arbetade inte och det var skönt med en
långhelg.
Nu har det blivit ändrat och Annandag Pingst
är en helt vanlig dag. Den 6:te juni har blivit
helgdag och är vår National-dag.
Den 6:te juni kallade vi för Svenska Flaggans Dag
 och för de flesta och även för mig - gick den dagen
spårlöst förbi - utom de åren jag stod i givakt i
cirka tre timmar på Olympia i Helsingborg. Jag
var med i Sveriges Flickors Scoutförbund.
Jag gillade scouterna och dess verksamheter - men paraderna ville jag helst
slippa och det hände att jag hade ont i magen. Det gick över så fort vi hade
lämnat återbud och jag hoppas att någon annan blev lycklig att få rycka in.

 Nationaldagen - är något som många människor verkar ha

tagit till sig. Stadsmusikkåren och folkdansare gick genom stan 

och allmänheten anslöt sig. Målet var Djäkneberget och
där var redan mycket folk.

Det var tal, sång och musik. Trevligt att lyssna på, men det var inte
många sittplatser. 

När fanorna hissades blev himmelen grå och det började 

regna. Det verkade som om många hade garderat sig med paraply.

Markus Norrman sjöng National-sången.

Festligheterna fortsatte i två timmar till  men det var
otrevligt att stå i regnet så vi gick hem.

På torget stod ett ungt par och

sålde SVENSKA jordgubbar - 40 kronor litern.
Vi har tjuvstartat med gubbar från Belgien och de var billigare,
men på vår Nationaldag då måste vi bara äta vår jordgubbe.
Här kan du läsa lite fakta om jordgubben.
Jag älskar jordgubbar och nu när jag har läst hur nyttiga de är
så blir det jordgubbsfrossa i sommar.
Det blir inte så många inlägg framledes. Jag pinas av min värk
och sitter inte så länge vid datorn. Jag har fått brev från ortopeden,
där de upplyser om, att de mottagit min remiss.
Inom 3 månader skall jag få komma för undersökning. Röntgen
är redan gjord.
Dagen efter jag fått brevet, kunde jag läsa i vår tidning
 att landstinget har planer att erbjuda andra landsting behandling
inom ortopedin och kärl-operationer. Vi har mycket kompetenta
läkare.  Ja, det låter betryggande - när jag väl kommer dit.

Ha det bra alla bloggvänner. Jag kommer och hälsar på er då och då.

Botaniska Trädgården i Göteborg

Måndag igen, det verkar som att jag blir en måndagsbloggare.
Veckans som gått har varit en bra vecka. Det vill säga med mina mått mätt.
Bridgeresan var trevlig - trots att vi hamnade på mitten i resultatlistan.
Ja, och så kom ju solen - allt känns lättare när det är varmt och jag blir glad och mungiporna pekar uppåt.

Vi hade det trevligt hos sonen i Göteborg. Barnbarnen med sina käraste

kom hem och vi firade en trettioåring och så var det ju mors dag i söndags. 

En ros på stam fick jag i present.Nu är det inte plats för fler krukor

på balkongen.

När vi är i Göteborg är det ett måste att ta en titt i Botaniska 

Trädgården. Nu blommade Näsduksträdet.Är det något nytt för dig
så gå in här och läs om det.

Det finns två träd i parken .

Jag tog en bild på båda träden. Den egentliga blomman är den rödbruna
pricken som omges av ett stort vitt blad - näsduken.
Det var mycket som blommade nu. Många buskar som jag aldrig
har sett förut .

Här kommer en som var vacker och stod där det var mycket skugga.

Det första man ser när man kommer in i Botaniska är en damm
och ovan den ett blommotiv. Det är olika varje år. Alltid mycket
dekorativt.
Jag ska inte trötta ut er med flera blomfoton från Botaniska Trädgården,
 men jag måste visa en bit av min sons trädgård.

Både han och svärdottern är mycket trädgårdsintresserade.

Det ska bli skönt att gå och lägga sig - i min egen säng.
Borta bra men hemma bäst!

Balkongblommor

Oj då, ser att det är en vecka sedan jag gjorde något inlägg. Det har inte varit någon bra vecka. Hade jag skrivit något så hade det säkerligen bara blivit klagan och missnöje. Jag kämpar med min värk och försöker hålla mungiporna uppåt, men visst har det funnits glädjeämnen i veckan som gått.
Vi har varit i Stockholm och firat sambons barnbarn som fyllde 20 år.
Solen tittade fram i slutet av veckan och vi var till Blomsterlandet och köpte blommor till balkongen.
I dag planterade vi och är nöjda. När vi kom från bridgen förslog sambon

att vi skulle inviga balkongen. Kvällssolen värmde och vinden var riktigt

 behaglig.

Vi satt och njöt och nu hoppas vi att blommorna frodas och blommar hela

sommaren. Vi har planterat en fuxia  på stam och femtungor skall

förhoppningsvis täcka jorden-. Vi gillar fuxior,  så i ett annat hörn

 satte vi en kruka  två olika fuxior, de  lär trivas
i halvskuga.

En kruka med blomster-lavendel är bara ett måste.

Pelargonerna är laxrosa i år.

Kryddlådan har jag inte tagit fram ännu och en stor tomatplanta

skall nog få plats.

I morgon ska jag ta det lugnt och sitta och läsa på balkongen.
På eftermiddagen blir det,  för på f.m. vill tandläkare och sjukgymnast  ha
besök.
På onsdag - torsdag blir det bridge-resa. Jag tar en extra värktablett
så jag kan le. Bridgeresorna är trevliga. Vi går på färjan kl 16.30, får en
drink och klockan 6 är det middag. Vi är 40 st som åker och kvällen är fri för
 bridge-spel eller annan trevlig samvaro.
Efter frukost spelar vi bridge och det är bara att hoppas att jag är på
 alerten, vi vill ju helst vinna. Vi har spelat idag, det gör vi varje
 måndagsefterm.. För en stund sedan kom resultatlistan på mailen.
Hurra! Vi kom 1:a.
Fredag , lördag och söndag är vi i Göteborg. Mitt äldsta barnbarn fyller
trettio år, så nästa inlägg blir nog nästa måndag, men i veckan ska jag
nog hinna titta in till er och se hur ni har det.

Barfota - det är väl dax nu!

GÅ FÖR HJÄRTAT!

 Det här är en bra idé att få pengar till mer  forskning om

kvinnors hjärtan. Forskningen på hjärtat har huvudsaken 

gjorts på män. Det har konstaterats att sjukdomar som rör

hjärtat är inte riktigt lika. Även symtom vid t.ex. hjärtinfarkt
är inte alltid lika på män och kvinnor.
 Det behövs mera forskning.

Jag vill vara med att gå några mil och dra mitt strå till stacken.
Det låter så enkelt - ladda ner en app som heter "gå för hjärtat".
Appen är som en stegräknare. Man klickar på när man
går ut och går och av när man är tillbaka.
För varje kilometer man går skänker Becel en svensk krona
till hjärtkampanjen  "Woman in Red".
Jag vill men kan inte - jag har inte någon iPhone och jag vill
inte ha någon heller. Nu räcker det med tekniska prylar.
Jag ska skriva till 1,6 miljoners-klubben (jag är medlem)
och fråga om jag inte kan räkna på min stegräknare och maila
hur många steg jag gått.  Svaret är nog nej - stegen ska
rapporteras med appen. 

Tänk, så många kronor forskningen går miste om, för det
väl inte bara jag som inte har en iPhone.
Nu gör jag en insats och säger till er som kan ladda ner
appen -  GÅ FÖR HJÄRTAT -