måndag 26 april 2010

Mumindalen - 10 år sedan!

Varför skriva om Mumindalen? Jo, det år 10 år sedan
jag och
min son och hans fyra barn var där.
Korten här är avfotograferade från album.
3 av barnbarnen var hemma hos oss i går.
Vi firade att han som sitter i min famn har fyllt 17 år.
Ungdomarna kom med tåg vid 12-tiden. Vid frågan om de
ätit frukost blev svaret: Nej, vi sov för länge och ville inte
missa tåget. Så det blev frukost som avslutades med tårta.
Vi spelade kort och tittade i album, något som vi nästan
alltid gör när vi träffas.
Kvällen avslutades med restaurangbesök, där alla valde vars
sin grillad biff med tillbehör.
Sen var det dags att ta tåget hem igen.
Det kändes tomt att komma hem.
Jag satt och tänkte på hur roligt vi hade det i Mumindalen.
Vi åkte båt dit och bodde två nätter på hotell.
Jag minns hur den nuvarande 17-åringen på frukosten fråga
om han fick äta vad han ville, så klart sa vi - gå och hämta .
Han kom med en stor tallrik frallor och en stor skål med vattenmelon.
Han gick att övertala att äta ägg och skinka också.
Hela dagen var vi i Mimindalen.
Flera teaterföreställningar var det, både på svenska och finska.
Ja, vilken dag det var och sedan väntade middag på hotellet,
som också hade en stor pool att roa sig i.

På morgon sade vi adjö till Mumindalen och deras
trevliga invånare och en härlig båttur blev det hem.

Visst är det härligt med minnen, det tyckte ungdomarna
igår också. De saknar sin pappa och pratar ofta om honom.

MAN SLUTAR INTE ATT LEKA FÖR MAN BLIR GAMMAL.
MAN BLIR GAMMAL FÖR MAN SLUTAR LEKA.

Ha en bra lekfull vecka!

18 kommentarer:

  1. Det är härligt med barnbarnen, jag är så glad att de vill komma så ofta till mig och min man.
    Vi har endast två barnbarn.

    SvaraRadera
  2. Vilket underbart minne du delar med dig av :)
    Jag är en stor älskare av allt Tove skrivit, mumintrollen särskilt...
    Tror minsann jag läste att det var ett jubileum med just mumin iår, kanske 60 års...?

    SvaraRadera
  3. Kloka visdomsord!
    Man ska aldrig sluta tala om dom som lämnat jordelivet.
    Minnet ska hållas levande i både glädje och sorg!

    SvaraRadera
  4. Vilka fina minnen. Att resa med barnbarn är ju helt underbart. Vi har tidigt rest med äldsta barnbarnet, nu 17 år (vars föräldrar separerade med krångel och brak)så vi har många sådana minnen. Aldrig till Mumindalen tyvärr men Legoland och flera andra ställen. Minns också första hotellfrukosten. Han var så uppskruvad att det enda han förmådde var ett smörgåsrån. Det blev bättre sedan. Fina bilder, jag skulle nästan vilja besöka Mumindalen.

    SvaraRadera
  5. Tänker också så... Vi pratar mycket och naturligt om Henrik och vad vi har gjort, det är viktigt för mig och för barnen. Som tur är Esset en gammal vän och det gör allt så mycket lättare. Vi får älska dem bägge två -helt enkelt! Stora kramen till dig och kidsen!

    SvaraRadera
  6. Hej! Vilka härliga minnen fr eran resa till Mumindalen. Härligt när barnbarnen kommer på besök och hälsar på, men det blir så tomt direkt när de far hem...så tyst. Om drygt en vecka skall jag till ett av mina barnbarn i Västerås och fira Måns när han fyller 4 år, ska bli så roligt.Hoppas allt är bra med dig och hern i huset.
    Önskar dig en fortsatt trevlig vecka.
    Kram Britt

    SvaraRadera
  7. Härliga minnen du bjuder på. Mummindalen skulle jag gärna ha besökt. Kan man fara dit utan barn? Jag älskar Mumintrollen.

    Förstår att det är skönt och mysigt att sitta med barnbarnen och mimmra. Förstår de saknar sin far. Men genom dig och dina foton får de en möjlighet att minnas honom. Det är fint.
    Ta vara på de där stunderna med barnbarnen. Det är så viktiga för alla generationer.
    Ska ta med mig ditt ordspråk när jag går.
    Du får snart se varför.
    Kramen.
    Synnöve.

    SvaraRadera
  8. Jag kan bara hålla med all de andra att det kändes fint att få dela dina minnen från Mumindalen och att ni tillsammans håller minnet av barnens far och din son levande.
    Ordspråket på slutet av inlägget var det bästa jag hört på länge!

    SvaraRadera
  9. Att få göra sådana här saker med sina barnbarn måste vara helt underbart. Jag hoppas att jag själv en vacker dag får göra något så fint som du fick göra för dina barnbarn.

    SvaraRadera
  10. Ett underbart bra ordspråk du avslutar med!!!
    Va fint att ni är så bra på att minnas, vårda minnena o längta tillsammans......
    Kram!

    SvaraRadera
  11. Att ha så fina minnen är som att bära med sig små dyrbara skatter.
    Ditt ordspråk stämmer så bra.
    Ha en fin kväll!
    Kramar/Carina

    SvaraRadera
  12. Jag kallar mig själv "lilla My" ibland ... älskar Muminböckrna!
    :)

    SvaraRadera
  13. Så länge vi pratar om, och tänker på, dem som har gått bort finns dom kvar... Så känner jag det i alla fall...

    Och det är viktigt att vårda sitt barnasinne. Livet blir lite roligare då!

    Jättekram!!!

    SvaraRadera
  14. Vilket fint inlägg som du låter oss ta del av. Visst är det roligt att träffa de nästan vuxna barnbarnen. Jag är mycket förtjust i Tove Jansson. I söndags hade min kyrka här en temagudstjänst med texter och visor. Det var vackert och kören sjöng fint, men jag förstod inte riktigt hur prästen lyckades associera hennes texter till bilbeltexterna.
    Ha en skön onsdag också!
    Kram
    /Ulla

    SvaraRadera
  15. Du har en utmaning hos mig att hämta.
    Önskar dig en härlig valborgsmässohelg.
    Kram Britt

    SvaraRadera
  16. Ol´;
    Belo Blog.
    Bonitas fotografias.Congratulações.
    Vou seguir.
    Vem para o BRAZIL com muto gourmet
    www.pecadosdamesa.com.br

    SvaraRadera
  17. Mysigt!
    Sant att man ska fortsätta leka hela livet!

    SvaraRadera
  18. Det konstiga, Viola, är att jag aldrig varit in på din blogg vad jag vet! Undrar om det är nåt knasigt som driver med oss.
    Men det gör inget! :-)

    Hojta så hjälper jag så gott jag kan med stickningen, även om det blir på rejäl distans.

    SvaraRadera