tisdag 9 februari 2016

Tillbakablick på årets första månad!

Oj, vart tar tiden vägen? Den går alldeles för fort, som nu när januari månad
bara försvann. Jag måste tänka över vad är det som har hänt, för inte har jag
suttit och haft det tråkigt. 
Ja så kan man också säga när man tycker att åren är
alldeles för många. Jag har ju haft ännu en födelsedag men åren
  har jag slutat att räkna
Men det är inte så dumt med lite champagne, blommor och presenter.
För sådant blir man aldrig för gammal.

Den bästa presenten kom några veckor för tidigt.
.
Lila Valentina  - mitt sjätte barnbarnsbarn. I morgon skall vi träffa henne.

Det har gått några veckor sen hon kom till världen  men jag har varit sjuk.
Jag blev hastigt jättedålig med över 40 graders feber och låg på sjukhuset
i fem dagar och det konstaterades att jag hade lunginflammation.
Jag har varit trött och hängig men nu är allt som vanligt,

Fortfarande kämpar jag med vikten, vilket vi nog är rätt många som gör.
Just nu försöker jag äta mindre med kolhydrater ett par dar i veckan. Jag vet 
inte om dieten har några bokstäver men jag läste hos Kostdoktorn  och nu
gör jag mitt eget program, som jag följt i 2 veckor och minskat 2 kg. Nu
 är det bara 5 kg  kvar så det gäller att hålla ut. Herrn åt en fettisdagsbulle
idag och jag åt 2 finn crisp med mjukost och paprika och det var gott.  

Så farväl till det här. Jag ska fira med en drink när vågen visar de
rätta siffrorna. 

Nu ska jag ägna lite tid åt att se vad som hänt  i bloggvärlden.

onsdag 6 januari 2016

Nytt år - men inga nyårslöften!


Jag har säkert skrivit om
Sverige-almanackan förut.
Den har funnits i hemmet sedan
den kom ut 1987.
Jag gillar Erkers Marie Perssons
nationalromantiska motiv.
Nu skriver jag inte alla
bemärkelsedagar i almanackan.
Det har kommit en Ipad i huset,
som har tagit över "kom ihågen".
Kanske jag återgår till det gamla.
Jag känner mig inte riktig
bekväm med nymodigheter, men
jag brukar vänja mig.






Nytt år och nya löften. Jag har inte givit mig själv
några nyårslöften men så råkade
jag se 10 annorlunda nyårslöften  och där fanns lite att tänka på. Jag fastnade
för att laga en ny maträtt i veckan och det ska ju inte vara så svårt. Bli vän
med en ny person varje månad - det låter trevligt, men hur gör man då.


 Jo, man spelar bridge. Här är Inger som jag känt i 45 år och två 
 nya vänner som också heter Inger. Lite förvirrande ibland när alla 
heter Inger. (Här i bloggen heter jag Viola och det är också på riktigt).
Ett av de ovanliga nyårslöftena var att prova att lägga fokus utanför
 dig själv genom att göra något fint för någon annan varje dag.
  Ge en komplimang, ge blod eller skänka pengar ja, listan
kan bli lång. Jag kan väl göra ett försök.

Jag har en känsla av att 2016 blir ett jobbigt år för många.
Vi har här i staden tagit emot många flyktingbarn som skall
lära sig svenska, gå i skolan och sen komma in i vårt samhälle.
Det behövs många fadderfamiljer, kanske bara någon som kan
gå på kondis eller bio med några ungdomar.
Kanske jag kan vara till hjälp. Hoppas att det är många som
tänker så.


lördag 19 december 2015

Snart är glada julen här .....!


Jag tycker så mycket om
Jenny Nyströms julkort och
det blir med ett sådant jag önskar
er alla en riktigt
            GOD JUL
en julhelg som innehåller just vad
du tycker om.
Själv är jag tillsammans med en av
mina söners familj.
Jag har ju två söner - en i Stockholm
och en i Göteborg. I år blir det
Stockholm. Jag får träffa alla tre
barnbarnen, vilket ska bli roligt.
Här hemma har vi "firat" jul flera
gånger. Så får det bli när inte alla
har möjlighet att komma samtidigt.





 I morgon skall vi lyssna på julkonserten i
Hedvig Eleonora Kyrka i Stockholm.
Fotot  är från 2012 och då var det snö i december. Så är det
inte på söndag. Det blir visst inte någon vit jul i år.

Här ser ni solisterna och det ska bli härligt att få lyssna på dem.
Peter Mattei är min stora opera-idol.
Det är slutsålt på alla tre konserterna.
 Stanna upp några minuter och lyssna på Peter.
Underbart!

Är du som jag och kämpar med kilona?


Inget 5:2 eller kalorijakt förrän 1916.


Någon vit jul får vi inte här i Mälardalen men det blir
säkert en fin julhelg i alla fall.



söndag 6 december 2015

Julkonsert - julblommor!

En dag låg några snöflingor på  parkeringen och bilarna hade
ett tunt frostlager på rutorna.
 Nu är det mörkt och trist ute men med lite ljusslingor 
blir vi påminda att snart så är det jul. 



  Fryxsellska skolans musikklasser och Västerås Sinfoniettan
höll samma höga klass som alla andra år.
Det är 75 minuter njutning med julsånger och luciatablå.
Julkänslan infann sig och jag glömde att det regnade ute.

I dag tänder vi det andra ljuset i adventsstaken



Amaryllisarna blommar och förgyller adventsveckorna. När de
har blommat färdigt så blir det kanske någon julstjärna.


Två stänglar blommade samtidigt och höll på att välta krukan så det
blev en stjälk i en vas.


Lika tung blev den vita amaryllisen så det blev en vas
för en stjälk här också.

1:sta advent hade vi brunch för släkt och vänner,


men idag är vi bortbjudna och det känns skönt att slippa tänka på
mat.


Önskar er alla en
fin vecka och jag önskar lite vitt på marken.


tisdag 1 december 2015

En upplyst stad!



Vi har fått tillökning i Vasaparken. Två långbenta rådjur.
Så klart vi inte ska vara sämre
än stockholmarna med sina älgar på Sergelstorg

Kristallkronor pryder vår Smedjegata. Finns det någon annan stad
som har något liknande?

Vår julgran är extra fin i år. Den har  växt i en trädgård och
ägaren skänkte den. 
Julgranarna med stjärnor fanns förra året och hoppas vi får se
dem nästa år igen.

Det är rätt många placerade i centrala stan.

Alla ljuspunkterna lyser upp i centrum men kommer man
utanför så är det mörkt. Skönt att vi har seden att ha advents-
stjärnor i fönsterna och alla balkongräcke som är lindade
med grönt och ljusslingor. Jag är ingen vän av blinkande ljus
i många färger, men som väl är så är det valfritt hur vi lyser
upp våra fasader.

 Med vårt hjärteträd önskar jag er allt gott i adventstiden.
Tag vara på de här veckorna för julhelgen. Gör bara det ni 
tycker är roligt och glöm alla"måsten". 


tisdag 3 november 2015

Ljusglimtar i höstmörkret!

Att få gå på fest förgyller
upp tillvaron.
Bilderna är från Maries
(barn till sambon) 55-års-
fest.
Först lite skumpa med
snittar och sen gulasch-
soppa med hembakat
bröd.
Vi var 25 personer och
vad smidigt att gå och
hämta sin







soppa, ta ett vinglas och sätta sig


där det passar.

Hembakade kakor och tårta smakade gott. Det kändes
som jag ätit för flera dagar.


På en klipphäll utanför altanen stod en "spislåda" i gjutjärn
 med vedklampar som brann så fint.

Jag skriver inte så ofta i bloggen men jag läser bloggar ett tag
innan jag går till sängs. Jag är oftast rätt trött så det blir dåligt
med kommentarer. Ska försöka att bättra mig. Jag vet ju hur trevligt
det är att få påhälsningar i bloggen.

Ni som bor i Stockholm eller dess närhet - gå och se
Förklädet på Göta Lejon. Vi tog bussen klockan 10.30 till Stockholm, fikade på
 vårt stamställe Vetekatten, tog en runda på NK (inget köp), åt en god
fisksoppa på bakfickan till
i  Söderhallarna. Jättegott men det sved lite i mitt husmors-hjärta
när vi skulle betala. Tröst - vi äter inte ute så ofta.

Entrébiljetterna till Förklädet hade sambon fått i födelsedagspresent.
 En fin present och
så fick ju jag också vara med.
Vi tog Swebuss tillbaka och var hemma vid niotiden. 
En söndag att minnas i höstmörkret.

På tal om höstmörker - det är ju becksvart ute. Ni har väl reflexer så ni syns?
i mörkret.



måndag 19 oktober 2015

Flyktingbarn!

Den här pojken har jag  gått förbi rätt ofta och under flera
år. Idag tittade jag på honom och höll på att säga - "varför
gråter du". Statyn är så levande.  Jag tänkte på alla barn,
som är på flykt. På rapport igår visades hur vuxna och många
barn stod i regnet och trampade i lervälling och i bakgrunden
taggtrådsstängsel.  Regnkappor och filtar hade delats ut.
"Men nu är de slut:" sade en volontär uppgivet.

Pojkens ryggsäck står på trottoaren. Tänker att
alla barn på flykt bär med sig en ryggsäck - kanske 
hela livet.

Detta blev vad jag fastnade för under min promenad idag.
Motiven varierar men ett höstmotiv blev det också idag.


Svampen som växer på en kullfallen trädstam  - den 
kallar jag "färggrann".

onsdag 14 oktober 2015

Händelser sen sist!


 Hej alla bloggvänner och även ni som tittar in till mig ibland. 
Undrar ni också vart sommaren tog vägen?
Jag sitter och funderar - vad har jag gjort och vad kommer jag
ihåg av det som hänt, sedan jag i juli skrev här på bloggen. 
Jag tittar på mina bilder och plockar fram några, som får bli
  ett "sommarrepotage".
Min kära Polar har inte fått många besök i år. Vi skulle ha
skurat av taket, men det blev 

 svampplockning i stället. Det var roligare.

Smörstekt stolt fjällskivling - det är sånt jag minns - oj vad gott.

 Dans på bryggan - det var några fina dagar och kvällar.

 Kräftkalas - härligt minne!

 Sill och potatis och en liten nubbe. Ett sommarminne.

Vi har förresten fått balkongen inglasad. Det blev några hundralappar
mer i hyra och det är det värt. Vi sitter bland trätopparna och 
ser hur grenarna vajar men vi njuter vår middag och det känns som
om vi sitter ute.

 Det är något visst med landet. Skål för sommaren och tjejgänget.

Ingen sommar utan jordgubbstårta

 Vi har varit i Turkiet en vecka. Ingen rundresa, vi solade

och badade såväl i poolen som i

havet. Det var lite väl varmt - 36 grader - så det var skugga som gällde.
(Jag ska tänka på värmen när jag fryser i vinter.)

 Vad sägs om den här måltiden? Det vattnas i munnen vid tanken. Det var det
det godaste lammkött jag ätit - ett riktig sommarminne.

Den här havsabborren med tillbehör, det var underbart gott.

Den här maten åt vi i Turkiet. Det var två dagar på restaurang, de andra
åt vi så kallat "gående bord". All mat var god, det var bara ibland så
svårt att välja vad man skulle äta.

 Ett sommarminne var även champagnen med frukt. Detta stod på rummet
en dag. En hälsning från direktionen. En överraskning att minnas.


Nu är vi hemma i Sverige igen. Det är höst och äppeldagar på Vallby.

 Det lär finnas över 200 olika sorters äpplen. Har ni tänkt på vad
 äpplen kan dofta gott.

 Äntligen en liten flicka - Ella ska hon heta.
Jag har fyra barnbarnsbarn alla pojkar. Nu kan jag frossa i rosa. 

Ella är precis en månad. Jag fick ett sms när vi var i Turkiet.
Nu fick vi träffa Ella men hon var inte vaken en enda gång
under de tre timmar vi var på besök.

Ja, rosa ska det vara. Grattis till lilla Ella. (Ella hette min mamma,
de gamla namnen är åter moderna)