I fem dagar har vi inte gjort något särskilt
mer än solat, badat, promenerat, läst och
ätit när vi blev hungriga.
Här går man och lägger sig tidigt om man inte
med hjälp av ficklampa tar en 20-minuters
promenad genom skogen till en annan strand
där det bjuds på högljudd musik och man kan
dricka dyra färg-glada drinkar.
Att ligga i en solstol och titta på molnen,
det gillar jag - tids nog är jag inne i vardagens lunk.Jag tittar på mannen som varje morgon
sopar stranden fri från skräp som flutit upp under natten. Jobbet ser inte så
roligt ut men manen ser nöjd ut när han tittar upp på den fina stranden. vars
sand närmast påminner om mjöl.
Senare på dagen ilar krabborna upp och ner i sanden och bildar fina mönster.
Vi ska lämna ön om några timmar men är glada att ha fått uppleva denna plats.
| Ett sista dop i det 29-gradiga kristallklara vattnet. Färjan som skall ta oss i land går från en annan strand. |
Det är till den här stranden många färjor går . Vi får gå eller åka taxi till
"våran" strand. Vi gick. Här håller man på att göra i ordning för förlustelser.
Stranden var lång och kantades av mer eller mindre bekväma "stolar".
Vi har tittat på stjärnorna, hört konstiga läten från skogen och
lyssnat till vågskvalpet.
Farväl Koh Samet vi ses nog aldrig mer eller som sambon säger - man vet aldrig Jag hoppas att alla små mysiga stränder får vara kvar oexploaterade Ön är nationalpark så det finns hopp.
Efter ca en timme på sjön och 1,5 timmes bilfärd var vi tillbaks till Sunrise.
Vi har det fint här med. Det har blivit många upplevelser.
Som vanligt avslutar jag med en blomma. Om två veckor är vi hemma.
Får vi då se snödroppar - våren kanske har givit sig till känna?.
