Vi var på ett riktigt bröllop
i lördags. Bruden Carin
blev överlämnad av sin far
till sin blivande man Daniel.
De vigdes i Landvetters
vackra kyrka.
Daniel är mitt äldsta
barnbarn och det var
underbart att vara med
på deras stora dag.

Nu har de lovat att älska
varandra i nöd och lust.
De vet vad de har givit
sig in på - de har varit
sambo i 8 år och har en
son som är 7 år  

Brudparet med uppvaktning tog emot släkts och 

vänners risgryn, som var behandlade så de inte var
farliga för fåglarna att äta.

Sen blev det mingel med champagne och kramar och

pussar och massor med lyckönskningar

Här står borden
dukade för 27
personer.
Barnen, som var
13 stycken i 4-
10 års ålder,
hade ett eget
bord. Det syns
inte på bilden.
De hade en
egen matsedel
och blev ser-
verade först.
De såg ut att
gilla maten.



Skagen toast och sedan oxfilé med tillbehör smakade gott.

Några vänner hade gjort ett häfte
med visor som handlade om brud-
paret. Vi sjöng så gott vi kunde
och det blev mycket skratt.
Carin och Daniel hade fått några
frågor, som de svarat på.
Carin: Varför vill du gifta dig med mig?
Daniel:" Det är dags att föreviga vårt
               förhållande!"
Daniel: Varför vill du gifta dig med mig?
Carin; "För trygghetens skull och jag är
             den bästa tjejen han haft."
           
             Vilket är hans/hennes fulaste
              klädesplagg?
Daniel: "Hon har inga. Hon klär sig
             alltid snyggt!
Carin:    "Stora pösiga t-shirts!"
Ja, det var många frågor och de hade nog svarat sanningsenligt. De visste
kanske inte att allt de sa skulle komma i tryck.
Traditionsenligt höll bruden och brudgummens pappor tal och där vi alla blev
lite rörda.

Lite tjejsnack i väntan på kaffe och bröllopstårta.

 Med mobiler blir väntan inte så lång.

Jättegod tårta.

Men festen var inte slut när tårtan var slut.

Det var party hemma hos brudparet.Ett stort tält var uppsatt.

Vi lite äldre föredrog att åka hem.

Det var roligt att göra detta inlägget. Jag upplever festligheterna

på nytt.