Sticka och virka - ingen hobby för mig!

Vilket tråkigt väder det varit
både igår och idag. Tänk om jag skulle
försöka att lära mig sticka eller virka.
Jag letade rätt på en presentbok jag fick
i höstas. Den är skriven av Birgitta Forslund.
Bläddrade lite i boken, fina bilder, men........
Jag konstaterade att detta hantverk inte kändes
roligt. Är det min gamla slöjdfröken som
spökar? Hon som sa att jag var oduglig.

Jag vill så gärna ha sådana här sockor eller vad

de nu kallas. Jag fryser alltid om fötterna.

Finns det någon vänlig själ där ute i rymden som

kan hjälpa mig?

En Tony-Irving-sjal skulle jag kanske kunna åstadkomma. Är den virkad eller stickad? Ja, det är inte mycket jag vet om detta hantverk. Har läst att det finns VM i stickning och att det är en folkrörelse. Ja, och även killar stickar och stickningen har tagit sig otaliga former. Man förbättrar utomhusmiljön genom att klä lyktstolpar och statyer i stickade fodral.
Alla andra kan ju sticka. Kanske ska jag göra ett försök. Men mönsterbeskrivningarna är ju rena grekiskan. Följer man inte mönstret och antalet maskor, visar jag ovan ett exempel på hur det kan gå. Jag har bestämt mig. Jag avstår och hittar på något annat när vädret är trist och tråkigt .

Som idag, 3 grader och snöblandat regn, har jag spelat s.k. trivselbridge i 4 timmar. Det kan också vara svårt, men jag har lärt mig det och det är roligt.

I morgon är det fredag igen, ingen bra fredag för mig. det är 4 år sedan min son dog. Vi ska åka och sätta blommor på hans grav och jag hoppas någon av barnbarnen följer med.

Önskar er all bloggvänner en trevlig och alldeles vanlig underbar helg.

Allt vanligt blir självklart - till och med handens rörelse och tussilagon vid dikeskanten. Men vad är det annat än stora underverk.

Låt oss stanna upp i denna sekund och tänka efter hur många underverk vi omges av.

Låt oss stanna upp - och inte ta allt för givet.