Svinalängorna på teatern.

Susanna Alakoskis roman Svinalängorna fick

Augustpriset 2006

Jag läste den när den kom ut
och den lär vara en av de mest sålda böckerna i Sverige.

När jag läste att boken skulle bli teater i samarbete med

Wasa Teater i Finland, tänkte jag; Hur skall man skildra

det skrivna ordet - går det?

Författaren har sagt att hon mött läsare som säger att

det hon skriver är för hemskt för att vara sant, och läsare

som säger att det får inte vara sant och läsare

som säger att de fått en inblick i något de inte kände till.

Jag håller med, och när vi i lördags fick två återlämnade

biljetter till en extra föreställning,

var det med spänning jag gick till teatern.

Boken berörde mig mycket och teateruppsättningen var en verklig teaterupplevelse. Det var några som gick ut från föreställningen. Blev kanske för starkt. Det var som om handlingen kröp innanför skinnet. Svinalängorna handlar om Leena, hennes mamma och pappa och syskon som har lämnat fattigdomens Finland för 1970-talets Sverige och Ystad, i deras ögon ett himmelrike med rinnande vatten direkt ur kranen, inomhustoa och spis. Tillsammans med andra invandrare, låginkomsttagare och sjukskrivna flyttar de in i stadsdelen som i folkmun med tiden byter namn från Fridhem till Svinalängorna.

Svinalängorna är en berättelse om att växa upp i en främmande kultur och insikten att det aldrig riktigt blir som man tänkt sig och den är både dråplig och komisk mitt i det tragiska och det är en hoppfull skildring av barns förmåga att förlåta vuxna trots sprit,våld och missär.

Riksteatern turnerar nu med Svinalängorna. Jag såg att det den närmsta tiden var i västra Sverige. Är du teaterintresserad, gå in och tittta var den spelas. Bättre än så här kan det inte bli. Men var ute i tid, teaterföreställningarna har gått för fulla hus.

Webbplats:
http://www.riksteatern.se/svinalängorna