BESLUT och BLOGGPAUS!

Tack alla för era kommentarer på mitt senaste inlägg.
Många av er är tror att det kan vara komplicerat att
hyra gemensam villa en hel månad.
Ni resonerar ungefär som jag har gjort.
Vi har kommit till den slutsatsen att vi vill inte vara med.
Ulla skrev så här: "det tål att tänka på för resultatet
måste vara värt insatsen".
 Spanien i november kan vara som sensommar men inte så varmt. Jag vill promenera längs stranden i baddräkt.
Som på bilden som är tagen i Tunisien i september.
Vintern 2012 vill vi bo 1-2 månader någonstans där det är varmt. Vi har inte obegränsade resurser så någon mer resa än till Österike blir det inte i år.
Det kan vara så att någon tycker vi "sviker". Nu behöver jag inte ta ställning till om jag vill bo kollektivt tillsammans med vännerna. Tankarna på en längre vintersemester har vi haft länge. Det fordrar planering. Både sambon och jag har bundit upp oss med göromål som måste avslutas.
Ja det återstår  att se om det blir som vi tänkt.
Mycket kan hända på ett år. Jag träffade en bekant på stan i lördags. Hon var så missmodig  och tyckte livet var trist.
Du får väl göra något roligt, tyckte jag. Jag har slutat  att planera något, jag blir bara besviken, sa hon.  Hon undrade hur det var med min sambo. Han är frisk nu, sa jag, och resan vi fick ställa in i maj förra året gör vi i år. Men tänk om cancern dyker upp någon annanstans, sa hon.  Ja, vad svarar man på sånt. Med hennes inställning till livet kan det inte bli annat än trist.

Jag har även  gått och funderat på mitt bloggande. Det är snart två år sedan jag började. I min vildaste fantasi kunde jag inte föreställa mig att jag 2 år senare skulle sitta här och skriva. Jag skulle bara pröva och se om jag kunde.
Det har varit riktigt roligt och jag tycker så fortfarande. Just nu har jag så mycket annat som jag vill och skall göra.
Min dator beter sig konstigt (den är rätt ny) och skall lämnas för service eller reparation. Jag passar nu på att ta en paus.
Hur länge vet jag inte. Kanske ska jag börja en ny blogg. Min Polar skall jag kanske skrota till våren och då är jag inte någon Polargrevinna längre. Ja, det är många frågetecken runt mig just nu.
Men ni ska inte tro att ni blir av med mig så lätt. Bloggläsning hör till mina sena kvällsvanor och  jag kan ta mig tid att säga hej, hemskt mycket hej.

                                           
                         BEGRÄNSNINGARNA FINNS I REGEL BARA I VÅRT SINNE