På tjejmiddagen i torsdags kom ett återkommande ämne upp.
Ska vi gemensamt hyra en villa i Spanien en månad. Förslagsvis i november.
Vi är 5 par som är nära vänner och har känt varandra i 40-30 år.
För ett av paren är det inte aktuellt på grund av sjukdom.
Nu hör det till saken att männen har pratat om detta när de träffas
och spelar bridge. Och nu skulle vi diskutera vad vi tyckte,
två av oss är riktigt entusiastiska - en ville tänka på det och jag
vet inte vad jag vill. För att projektet skall bli av måste vi vara
minst 3 par som gillar iden, detta för att det ska bli ekonomisk acceptabelt.
Detta är bara ett exempel på villor som går att hyra.
4 sovrum med var sitt badrum. (vilken lyx).
Vardagsrummet ser ut att hysa många personer.
Och här är köket. Ser ut som om man inte har någon gemensam frukost.
Det är här mina funderingar kommer.
Jag har svårt med stök omkring mig på frukosten och vad ska vi
äta. Vi måste ha någon gemensam matkassa.
Ska vi alltid äta tillsammans, när - var- hur?
Kan vi hålla sams? Låter kanske konstigt, vi är vuxna människor.
Jag utgår från mig själv - jag vet hur jag är - jag går hellre undan
än bråkar och med kanske otrivsel inombords.
Alla har vi våra egenheter och jag tror mig känna mina
kära vänner rätt bra. Står vi ut med varandra så här tätt inpå?
Jag tror inte att männen tänker så här. (Jag kan ha fel).
Jag har låtit påskina lite av mina funderingar till en av väninnorna.
Vi har dock inte gått närmare in på detta.
Nu ska jag prata igenom mina funderingar med herrn och
få hans syn på detta.
Det praktiska löser sig, det är jag övertygad om.
Villan som jag visar är bara ett exempel på vad som skulle passa oss.
Ja, det här är vad jag går och funderar på så här på söndagsförmiddagen.
Efter lunch skall jag åka och hälsa på en släkting på ett äldre- boende
och min käre sambo skall gå på bio med barnbarnet, som fick det
i julklapp.
GÖR SAKER FÖR LUSTEN OCH GLÄDJENS SKULL!
Riktigt viktiga funderingar!
SvaraRaderaDet tål att tänka på för resultatet måste ju vara värt insatsen. Just nu känns det som om november gärna får vara väldigt långt borta. Först vår och sen en skön sommar, eller hur? Lycka till med grubblandet!
SvaraRaderaJag förstår dina funderingar. De kunde varit mina. En månad är lång tid. Även om man känner varandra väl så gnuggas man väldigt tätt inpå varandra vid ett sånt här tillfälle. Ni kanske ska sätta er ner, alla tillsammans, och diskutera ihop hur man löser praktiska detaljer som mat, disk, städ och annat som kan uppstå. Kan man hitta en bra lösning på det, så låter det som en väldigt trevlig grej.
SvaraRaderaBara du har svaret. Mycket beror väl på hur lika livsföring ni har. Men oavsett är en månad en lååååång tid. En vecka däremot går väl alltid att stå ut med. Och man kan väl alternera med att göra saker tillsammans och på egen hand, då får man lite andningspaus också. Men det är klart att man kommer att ha en massa skoj tillsammans också, så visst är tanken god att dela bostad. Och ju större desto bättre. Men precis som Cicki härovan skriver, är det riktigt bra att träffas innan allihop och gå igenom allt praktiskt. Redan där kan man nog märka om alla inte är på samma nivå.
SvaraRaderaHulda
Bio med Barnbarnet låter trevligt och nu när man har Barnbarn så får man äntligen gå på Barnbio igen :)
SvaraRaderaKlart man funderar det är ju verkligen viktigt att det fungerar.En hel månad låter länge....tycker Jag. Men det kan säkert bli bra Ni får väl göra egna saker på tu man hand, paren så Ni inte umgås hela tiden allihop.
Kram!
Skulle detta gälla mej så bor jag helst själv med sambon o de andra för sej. Jag är sån som inte orkar o vill vara social hela tiden. Normalt sett så är jag väldigt social, men då måste jag landa i mitt eget lilla bo emellanåt.
SvaraRaderaDet är dock du som bestämmer hur du vill göra. Det blir säkert bra hur som.....
OM man ska bo så många under samma tak så pass lång tid är det nog jätteviktigt att man pratat igenom allt ordentligt innan och att man inte känner att man måste göra allting tillsammans utan kan ha egna aktiviteter både morgon, middag, kväll om man så vill.
SvaraRaderaOm du redan nu oroar dig för detta...hm...då vet jag inte om det är en bra idé att sätta sig i ett gemensamt hus i en hel månad.
SvaraRaderaVarför inte variera med matlagningen. Ta hand om varsin dag, t ex.
Att dela upp sig lite och inte göra ALLT i grupp är nog en fördel.
En gemensam semester är oftast en prövning för varje äktenskap och vänskap...*ler*
Kul att du kom till vandringen, fast jag måste tyvärr meddela att vi inte har ett hotell i byn...
Ha en fin dag!
Kram Elle
Du har rätt med din kommentar!
SvaraRaderaVi har visserligen inget hotell här, men grannen hyr ut en "Ferienwohnung" - med tillhörande terrass och oslagbar utsikt!
Kanske ett alternativ till Spanien?
Fast inte i november naturligtvis...*brrrr*
Å va trevligt det låter!
SvaraRaderaSitter just nu o funderar på om jag också skulle kunna få med mig ett gäng ;)
Förstår att du funderar. Hoppas att det löser sig. Det kan vara roligt men då måste man verkligen känna varandra bra och från början bestämma att vissa dagar eller tid ska tillbringas på egen hand. Den ekonomiska biten är ju ett plus. Själv är jag en ensamvarg. Men jag har ju bott ensam de senaste 30 åren också.
SvaraRaderaSjälv funderar just nu på Teneriffa.
kram
Ja, det krävs att fundera lite på. Men du har ju fått många kloka funderingar..
SvaraRaderaJag behöver också egentid och vill gärna ha det lugnt på morgonen. Men du kommer nog på vad som känns bra för dej!
Kram Marie
Just nu, sliten som jag är vill jag ha svensk vår och sommar! Om att åka utomlands så skulle det för mej vara lyx att kulla. Lycka till med ditt grubblande. Du kommer säkert fram till nåt bra!
SvaraRaderaDet hade inte funkat för vår del. Vi har provat två gånger med vänner endast en-två veckor. Hur man än bestämmer blir man lite låst vid vissa tillfällen.
SvaraRaderaJa det tål att tänka på mer än en gång.
Monkan
vi bor på vandrarhem
SvaraRadera