På banan igen!

Med ett riktigt tydligt hej hälsar jag alla blogg-vänner. Det är fem månader som jag skrev något här i bloggen. Det har hänt en del sen midsommar, både trevligt och mindre trevligt.
Juli och halva augusti var som sommar-månader ska vara.
Vi hälsade på släkten i Skåne, gjorde ett besök i Riga och var tillsammans med barn och barnbarn några dagar på landet. Det är fullt i stugan, ungdomarna har sina käraste med sig. Jag tycker det är härligt att ha min Polar att dra mig tillbaka när det blir för stökigt. Husvagnen börjar bli gammal och lite fuktskadad, men så länge spis och kylskåp fungerar får den stå där, sen blir det tippen.
Nu kommer det tråkiga: I mitten av augusti kände jag mig så konstig. Jag var trött och hängig och hade svårt att äta, började gå ner i vikt, kom inte ihåg saker och hittade inte ord när jag skulle beskriva något. Balansen var dålig och en dag föll jag framstupa och bröt handen. Samma dag som gipsen togs av, skrev min familjeläkare akutremiss till lasarettet. Proverna han tagit var inte bra och jag lades in för utredning. Det var mycket provtagningar, röntgen, EEG, ja, hela mitt inre blev genomlyst, och till sist ryggmärgsprov, vilket var gräsligt smärtsamt. Svaret på mina problem var neuro- borrelia,  som jag fått genom fästingbet. Jag vet inte när jag blivit stucken då jag inte uppmärksammat några rodnader på kroppen. Att en sådan liten rackare kan ställa

till det så man blir helt utslagen. Enligt läkaren så skulle jag ta det lugnt, det kan ta tid innan jag är helt frisk. Matlusten är lite bättre så nu hoppas jag att vågen ska börja visa uppåt. 14 kg har jag gått ner. När orken kommer tillbaka måste jag köpa några nya klädesplagg, allt i garderoben är för stort.
Nu är det slut på orken - men nu har jag kommit igång med skrivandet och. fortsättning följer.